Upp och ner

Lika strålande glad, lika förtvivlat ledsen.
Lika passionerat förälskad, lika stumt och smärtsamt.

She's all that.
Igår var bra, det är idag också, fastän det ska nog bli bättre frammåt kvällen.

Vissa val gör mig naken för andra och ger någon annan möjligheten att såra. Ibland blir jag så fruktansvärt rädd. Jag kan inte stilla mig vid att det som sker det sker. Det är för ont, jag vill så mycket, jag önskar inget hellre.

I paketet ingår jag, varken mer eller mindre och jag kan inte lämna en del utanför. Stolt, beslutsam och skamsen på samma gång.

Jag längtar så efter dina armar omkring mig.

I natt vaknade jag av telefonen som ringde, jag svarade inte. Drömmarna gjorde spekulationer om vilken katastrof som inträffat, vem som var skadad, död, lemlästad. Vaknade ett par timmar senare. Oro över att inte hinna färdigt, inte hinna med att finna stabilitet och säkerhet innan tåget lämnat perongen.

Och så det här naggande onda, det svider, kliar och bränner. Krampar, biter och retar.