Sova

Jag hittar inte min förlovningsring! Den står inte att finna alls och jag har en stark känsla av att den är försvunnen på ett vis så att den inte kommer att hitta tillbaka till mig. Framför allt inte inom överskådlig tid. Jag skäms så vansinnigt inför min älskade och våra nära för att jag har fumlat bort den. Det är genom min virrighet som den är försvunnen!

Min älskade har lämnat mig och jag är ensam, ja, ensammast i världen. Nu när jag till slut kapitulerat och accepterat att jag inte vill ha någon annan än honom. Nu när jag vet att jag vill spendera varje dag tillsammans med honom så lämnar han mig. Precis när jag stängt sista bakdörren och tätat sista fönstret försvinner den gnistrande hägring av lycka som vägen frammåt lovade. Och så "bang", allt borta.

Jag och min älskade återvänder hem. Vi känner brandröken på långt håll men en förvissning om att vårt hus inte är drabbat infinner sig innan vi ser det. När vi kommer fram så brinner allting runt omkring. Glöden har krupit upp på väggarna, in i hallen och röken ligger tung. Vi måste krypa för att komma under. Vi går upp på övervåningen, till vindsrummet. Då, inte förrän då, släpper förvissningen om att vårt hus klarar sig och insikten om att min älskade inte kommer att komma ut. Golvet kommer att rasa under oss. Det är över, allt är över. Men jag är inte rädd, men jag sörjer honom.


Någon som är snabb på drömtolkning? Jag sover inte så bra just nu och drömmarna är över lag enformiga, spända, väntande, monotona. Vakna timmar med förundran över drömmar som är så tydliga att jag är osäker på vad som är sant och inte.

/eder relationsfobiker