Känsla för tid

Nu är vi snart i väg på årets häfftigaste resa! ag har tagit en lång morgon ensam och funderat lite hit och dit. Var lite orolig när jag vaknade för än det ena än det andra. Inte alls kopplat till resa, den är jag inte ett dugg orolig för. Mer sociala fobier som seglade förbi och erbjöd plats i båten. Jag avböjde och byggde min egen båt av tilit och glädje. Kanske inte lika förrädiskt inbjudande och dekorerad men den tar mig längre.

Dessutom har jag just en känsla som jag aldrig förr upplevt. Jag längtar till jul! Mysiga, sköna, glittrande jul! Men än är det massor med roliga händelser kvar innan det är dags för jul. Jag ska njuta av varje stund.

Up up and away!!!

Länk

Framöver kommer våra äventyr att skildras här , Jonas och jag är båda författare i den och ska försöka att uppdatera den ofta. Skriv gärna kommentarer och hälsningar! Vi blir jätteglada för uppmärksamheten.

Hoppas att ni får en skön höst allihop och kramas mycket!

Intro

Idag har jag varit introspektiv. Jag har funderat över sista året och insett att jag har förändrats. Jag har gång på gång reagerat annorlunda än vad jag gjort förrut. Det mesta positivt och mycket är kvar av mitt forna ångloks-jag som drar och driver, men jag har fått lite andra värderingar och prioriteringar.

Jag har hittat hem, både själsligt och fysiskt. Jag pysslar om vårt hem och renoverar och dekorerar. Likaså med mitt själsliga bo. Saker som förrut var hinder har försvunnit och jag har fått en rädsla för att förlora min tillvaro som ger motivation att bygga den stabilare på ett vis som jag klarar av. En lagom blandning av rörelse och stimulans. Jag måste bygga tillvaron så att föränderligheten blir en självklar komponent. Jag kan inte sitta still, jag kan inte ens titta på TV.

Det känns som jag är på god väg att hitta ett vis att kunna vara på väg, alltid på väg utan att för den skull behöva lämna det som är kärt för mig.

Min konstruktiva sida har fått mycket mer ljus och luft att andas och växt sig starkare de sista åren. Den destruktiva finns kvar men den har fått ramar och gränser där den får finnas och verka utan att den svämmar över och inte är kontrollerbar

Att det ger så mycket att sköta sin hemvist.

*visslar*