Utmanad

Sadist-Nisse har utmanat mig:

Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Jag är inte egendomlig, jag är helt ordinär. Så det här kommer att bli svårt.

1. Jag älskar glitter, rosa och allt annat med Barbie. Ju fånigare desto bättre. Senaste året har jag dock ändrat personlig färg till orange och röd. Rosa är dock den inre tösens favorit, därför köper jag ibland pinaler som jag inte kommer använda utan kommer levereras vidare till flickebarn i lagom ålder.

2. Jag har så svårt att sitta still att jag ofta avstår från att titta på film fastän jag vet att jag tycker att det skulle vara roligt. Jag tycker att det ska införas pauser varje timma på bio.

3. Jag är mer passionerad än vad som oftast är lämpligt vilket resultrar i en del knepiga situationer. Men det är oftast inget som inte går att träna bort. Ett långdistanspass gör underverk.

4. Jag tycker inte om att äta. Jag tycker om stämningen runt bordet, att laga mat och gärna servera den. Äta skulle jag gärna slippa.

5. Jag har en undantryckt drift att måla på saker, inte så att jag inte gör det, jag bara erkänner inte hur mycket jag har varit på och kladdat på.

6. Jag trivs inte när i sängen när sängkläderna inte matchar.

AC, skånepågen, Hasse. Ni är utmanade.

Nu, nu, nu!!!

Sticker jag ut på årets första distanspass, tre timmar avsatt för att susa fram längs med kanalbanken ut med Göta kanal.

Ptjohooo!

Glad!

Nu gnistrar det i ögonen igen och allt känns roligt igen.

Jag sitter på mitt kontor, med vårkänslor och ser snön vräka ner utanför. Jag har mycket att göra på jobbet men inget som måste göras just idag, jag har tid att tänka igenom hur jag ska göra det här på bästa vis. Kontroll och ordning. Det ni, det trodde ni inte att jag skulle säga. Jag saknar bara impulskontroll i det privata rummet.

Det känns att få ett sådant förtroende som det innebär att bygga upp två nya verksamheter. Jag ska ta en i taget. Den roliga först, mest aktion, dramatik, våld. Vuxna i fight. Den tråkiga, ja, lite mindre intressanta som jag ser det just nu, tänker jag bygga upp under sommaren då personalen i den verksamheten har tid. Den är dessutom lite viktigare att få rätt i strukturen från början. Inget trial and error, det behöver bli rätt. Direkt. Dvs grundskola.

Jag ska allt bygga ett litet imperium...

Hahaa

Nu har jag cyklat i skogen! Första ordentliga turen sedan jag blev sjuk. Förra helgens stompande sänkte kroppen ordentligt men nu känner jag verkligen att jag är på gång igen.

Dagens kvitto är en fet lårkaka mitt i muskeln. Och ett leende som når båda öronen på en gång. Det är så himla skoj att leka i leran, gegga i långa banor. Min cykel ser ut som en hög med barrblandad lera.

Nu är det vår!

Fast å andra sida så snöade det både innan och efter turen, solen sken när vi var i skogen.

Rakt in i hjärtat.

Mål

Äntligen i mål. Sista stora evenemanget klarades av i går och nu är det dags att ta lite rekreationstid. Sova i fatt, äta i kapp, läka ut förkylningen och sedan sätta lite fart på träningen.

Det finns i varje pressad period saker som man prioriterar bort. Det kan vara sig själv, sina relationer, beslut, träning och allt annat som man annars tycker är roligt men som under press hamnar på listan med saker som man inte står ut med. Den listan är kanske inte så lång för min del, jag är bra på att unna både det ena och det andra men den innehåller saker som inte är kul ens i det mest avslappnade stunder. Dock brukar jag ta tag i saken, lite i taget, varje dag för att inte bygga berg av det där som inte är så skoj.

Likt tvättberget som bara växer pch växer när det passerat en viss gräns och man inser att man kommer att få tvätt HELA dagen för att få se botten på tvättkorgen, den som för övrigt inte ens går att urskilja där inne i berget.

Så, vad kan det väl vara? Mhm, tänka efter. Det är något jag inte gjort på ett tag. Tänkt alltså. På en viss fråga, jag har liksom bara låtit saken bero och flutit med och kanske till och med njutit av det. För någon dag sedan sträckte jag ut en hand och bad uppriktigt om hjälp i en situation som jag inte hanterar. Nu ska jag verkligen försöka ta emot den hjälpen också.

Om man gör lite vare dag så vållar det inte några problem, om man inte gör det på ganska lång tid så uppstår sidoeffekter likt dem som traumaskadade personer får. Man får diffus oro, sömnsvårigheter, kanske problem med nära relationer, omotiverad hjärtklappning. Ja, en massa diffusa symptom helt enkelt. Jag har en del av dem, helt i onödan egentligen. Men jag tänkte göra något åt den saken.

Rekreaktion it is. Njuta av tillvaron och bara göra roliga saker. Bada romerskt bad, få och ge massage, måla, sjunga. Det finns så mycket att ägna sig åt som bara är skönt. Umgås. Pyssla om mig.

Saknar...

Cykelvår!

Jag är så glad
att hela gapet känns som fullt av smält choklad.

Jag är så glad att det är vår
för då får leran djupa dubbade spår.

Jag ska leka och få fina skrapsår.
För nu måste det banne mig räknas som vår.
Jag kommer kanske att röra mig försiktigt och så.
För jag räknar med att ha minst en kroppsdel som är blå.

För idag ska jag träna i mark och göl.

Slira runt och kasta mig i gyttjig pöl.

Massa tok!

Det är en mycket speciell upplevelse att isolera sig med mängder av andra tokar i 23 timmar. Färg, glitter, öronproppar och stomp, stomp, stomp. Renande för själen.

Fast det där med ciggarettrök är jag inte bekväm med längre, hur i allsin dar överlevde vi förrut? Man blir ju helt trasig i lungorna. Hostade svart i ett dygn efteråt men jisses, det var det nog värt. Ska ta ett extra långt varv i skogen idag. Pressa ut damm och rök, svettas och djupandas. Renande för kroppen.

Livet är förunderligt, så många som finns i min närhet som påminner om tanksamhet och ödmjukhet, jag njuter av att få känna Er, jag njuter av alla bus. Det finns så mycket skoj att hitta på, så mycket roliga upptåg och så många äventyr. Med huvudet i någons knä, ett virlande samtal och skratt med all välmening. Just då så är allt så rätt, bra och trivsamt. Jag önskar inget annorlunda.