Sovrum, bl.a.

Du lämnar mig andlös.

I kväll har jag möblerat om sovrummet och jag måste tillstå att jag är mycket belåten. Huvudändan av sängen är inramad av gröna växter och fönstret rakt ovanför sängen, så när solen vaknar och glider över kanten så hittar den mig där jag ligger i min prinsessäng och trynar och väntar på min prins. Att vakna med solen i ögonen är det bästa sättet att vakna, näst efter att bli smekt över håret och kysst i nacken och långsamt bli medveten om beröringen genom sömnens dimmor. Det är inte heller så tokigt.

I övrigt har rummet skalats så när som på några väggfasta detajer, två rödmålade små hyllor där jag ställer upp mina ljusarrangemang och en hög smal golvstående bokhylla där jag har mina pågående läseprojekt, några leksaker och gosedjuren. Det är så fint att jag blir helt glad i kroppen.

Om, ni inte sett den, se den. Filmen Parfymen är den mest slående upplevelse jag haft i biosalongen. Så här ett dygn senare längtar jag efter att få uppleva den igen, mer, igen.

I övrigt så trivs jag fint med tillvaron, jag har min projekt att dra i som jag verkligen njuter av, några få moln men skuggorna gör ljuset klarare. Till slut så lyckades även projekt M.E.N.S. och har lämnatefter sig en stor inre frid och några intressanta, smått panikartade upplevelser med skam och åkallan av hjälp från söderöver och lyckans glädje över att kunna hantera missödet utan upptäckt.

Komplimanger?

Idag har jag fått två komplimanger från olika håll för mitt leende.

Den första, lite moderat men spontan, -Vad det är härligt att se ditt leende.

Nummer två, en nära vän som med värme beskrev samma leende med - Du ser ut som en lobotomerad get.

För övrigt så har jag åkt i pulkabacken idag på arméns regnrock, det går som attan, tränat 75 min fys med Jens som gav den första komplimangen, och fikat med vänner. Dessutom ätit kvällsmat och diskuterat politik med T.O.P.

En superdag!

Jag är så glad!

Jag måste köpa nya cykelbyxor! De jag köpte i somras som tjänat mig väl är inte längre brukbara. De är för små! Inte över rumpan som man skulle kunna tro om en kaskelott utan över låren. Lårmusklerna får inte längre plats i dem och resåren runt benet stasar så kallbrand hotar. Det är så coolt att känna hur kroppen omformas. Jag ser det inte själv, jag sneglade i spegelen från alla vinklar men den säger att det ser ut som vanligt, ardenner-rumpa utan svans och springben. Enligt vågen har jag tappat något kilo i vikt i stället för att öka med muskelmassan. Så något måste förändrats.

En dag ska jag också se vältränad och stark ut.

Idag vaknade jag av klockan, precis i rätt tid, jag var pigg, glad och lugn. Min älskade sov en stund till och jag fick sitta ensam i soffan med kaffe och tankar. Just nu önskar jag inget annorlunda.

Testresultat: fet kaskelott!

Idag har jag fått göra ett hälsotest i gymmet. Jag fick full poäng på nästan allt, fast jag var för fet , stressad och för svag, annars hade jag fått alla åttiofyra poängen.

Nu fick jag bara 76, men maxade på konditionstestet med god marginal och tränade både styrka, flexibilitet och kondition till belåtenhet. Dock var jag absolut besviken på fettmätningen, 24.4 %! Jag hamnade inte i "utmärkt-kategorin", inte heller i "nästan-bra" utan i den tredje "lönnfet-kategorin". Jag är en kaskelott!!!

Men jag är ganska nöjd med att ha högst testresultat bland alla än så länge testade kvinnor på ett gym med 3000 medlemmar. Känns helt ok. Jag ska bli bättre på det där testet. I alla fall 78 poäng kan jag ta, fettet får vara där det är.

Jag sitter i alla fall stadigt.

tisdag

Hur kan det komma sig att jag inte känner mig nöjd eller ens glad när jag arbetat en hel dag, haft tre relativt lyckade möten och känner mig helt slut när jag kommer hem lite efter tio på kvällen? Vad är det som ger olust i stället för tillfredställelse? Jag vill inte tro att jag har träningsabstinens bara för at jag har tagit en vilodag. Tröttheten ger ett dis av olust.

Jag har så mycket nya idéer som jag vill prova. Det gör det väldigt intressant att arbeta just nu. Jag har fått ett år av fri exprimentverkstad till mitt förfogande och det vill jag göra något bra av. Det tycks vara uppskattat att vara mer av jag och mindre av anpassad medarbetare. Det är skoj.

Minnesanteckning

Titta efter vad det är du stoppar i träningsväskan, cykelbyxor är förvillande lika trosor i blankt material. Trosor går dock utmärkt att spinna i. Ser kanske lite märkligt ut men jag är varken blyg eller snål och ingen klagade men så det det är ju hyfsat mörkt i lokalen.

Om man nu ändå inte ska tänka efter innan så kan man ha fina trosor på sig i stretchig spets och få svidande skavsår över hela rumpan.

Minns! Titta efter vad du stoppar i väskan och vad du har på dig innan man skaver sadel i 60 minuter.

buuus!

Nu har vi varit på busfabriken!!! Monsterskoj och det fanns massor att
leka med, man kan klättra i stora klätterställningar, åka kana, hoppa
studsmatta, köra konstiga trampbilar, hoppborgar, leka i bollhav
fastän man är stor, skjuta bollar med kanon och massa mer. Jag lekte
med allt, men där det var 'max 12 år' fick vi som har fyllt tolv smyga
runt utanför och leka monster och skrämma barnen som var i leksakerna.
Man kan variera monsterleken med att till exempel vara hungrig haj, farligt lejon eller galen sjörövare.

Rekomenderas om man vill leka och klättra i några timmar, dock måste
man ha barn med sig men det är ju lätt ordnat.

*ler*

Då livet stänger en dörr öppnar Gud ett fönster.


Man kanske inte ska göra sig så mycket besvär med att beräkna rimlighet och möjlighet utan önska sig det man verkligen vill och tror på. Fast det är klart, man vill ju massa olika saker, hela tiden. Gärna motstidiga önskningar, där den ena resulterar i skjuten fot om den andra går i lås. Men när det är något jag verkligen önskar så brukar jag faktiskt få det.

Nästan alltid, för jag är en snäll flicka som får många paket av tomten.

Winnerbäck

Jag dricker glögg
Med balkong dörren öppen inatt
Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar
När vinden blåser in ifrån England

Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
Det är så lätt att fantisera
Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen
Men mycket vill ha mera
Och jag har kvar av sommarn om du behagar
Om du behagar komma hem från England
Jag har väl knappast lärt mig nåt sen sist
Nej inte jag
Men dina ord ligger och gnager här dag efter dag

Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Och inatt kom isen över sjön
Och snön föll försiktigt över Skandinavien
Och Nordsjön är väl stilla och kall så här års
Innan våren sätter av igen
Och det är nånting stilla mellan dig och våren
Det är nåt kallt mellan mig och England
Och imorgon sveper en dimma in
Som julrusch över staden
Och det vimlar av stressade människor i stan
Men det är tomt på strandpromenaden
Och jag tänkte att du kunde stå där i solen
Men berätta ingenting om England
Och jag har knappast lärt mig nåt sen sist
Nej inte jag men jag tänker och tänker
Och vet att du sa

Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Jag dricker glögg
Med balkong dörren öppen inatt
Och låter vinden blåsa in ifrån väster
Som en virvlande storm
Och som en dansande vår
Ja som en galen orkester
Och jag dricker ur mitt glas
Och alla dörrar är öppna
Nu är det dimma
Över mig och över England
Och du sa

(X 2)
Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur

Saknad

I flera dagar har jag gått med klump i magen, en stor ledsen klump. Det är nyttigt att få längta, men det kan jag inte se någon nytta med. Saknaden blir ibland så total att jag vill riva upp besluten och flytta mig närmare. Saknaden överskuggar det som brukar vara roligt och allt jag tar mig för blir bara transportsträckor och tidsfördriv.

Jag vaknar på nätterna och längtar så att tårarna rinner. Nätterna är bara långa, sönderhackade och drömfyllda. Inte vilsamma och sköna.

Jag är inte så bra på att vänta, det är bara det. Inte tycker jag om att träna på det heller.

Semestern snart slut

Ett långt skönt jullov men massor med ömhet, kärlek och omsorg. Jag känner mig riktigt utvilad, glad och ser fram emot inför den nya våren.

Jag har till och med haft träningsuppehåll, men nu börjar kroppen kännas allt annat än spänstig så idag tog jag mig iväg till gymmet i Solna och svettades på cykel en timme under ledning av hypnotisk sadist. Bra, men det kommer ta några gånger innan jag njuter av det. Idag får jag vara nöjd med att nyårsaftons klackar lämnat kroppen och ersatts med lite vanligt cykelsmärta. Skönt.

Jag har nu pjäxor, skidor och en startplats i årets vasalopp, jag fasar (inte så) lite för det och hoppas lite att det inte ska komma någon snö förrän i april. Men skam den som ger sig.

Tack vänner för en underbar nyår, en efterlängtad upplevlse i mellandagarna, en härlig jul och ett fantastiskt 2006.